Jag tror aldrig jag hat älskat något så mycket som jag älskar den här sporten.
Det finns ingen bättre känsla än när man dyker ner i vattnet efter ett perfekt hopp.
Susta hoppet jag gjorde var 1 & 1/2 bakåtvolt, det gick hål i min trumhinna.
Detta hände i april, jag har alltså inte hoppat sen april, fyra månader och det tragiska är att fler blir det.
Igår grät jag mer än vad jag förmodligen gjort i hela mitt liv, för jag trodde att hålet hade läkt och jag skulle kunna hoppa men nej inte alls, operation måste ske.
Fyra månader till så kanske